Bångbros industriella utveckling
och Bångbroverkens historia


Sida.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

 
BÅNGBRO KOPPARHYTTA
Den framstående gruvletaren Erik Elzvik fann 1850 vid Kaveltorp en mycket lovande kopparfyndighet. 
En sammanslutning av intresserade personer bildades för fyndighetens bearbetning. Professor Johan Carlberg utsågs till teknisk ledare och han och närstående satsade sina förmögenheter i företaget.

Till att börja med gick Kaveltorpsanläggningen utmärkt. 1861 hade anläggningskostnaderna betalts 3 gånger om. Vinsten var god ytterligare några år men började senare sjunka och stiga i takt med konjunktursvängningarna. Ett problem för Johan Carlberg var att ägareförhållandena ändrades.Från början ägde Carlberg 273/600 delar och göteborgsköpmannen  Alexander Kieller327/600 delar.
När Kieller fick ekonomiska svårigheter sålde han större delen av sina andelar till firman Gibson och söner i Göteborg som nu blev majorietsägare. De nya ägarna hade klen kunskap om gruvdrift och de gav Carlberg skulden för vinstraset.

Carlberg å andra sidan ansåg att gruvledningen var inkompetent och att personalstyrkan var för stor och konstkraften otillräcklig. Gibson bildade då ett aktiebolag, avsatte Carlberg som teknisk ledare och tillsatte en ny. Carlberg drog då ut sina andelar ur gruvan d.v.s. delade malmfyndigheten. Detta betydde att Carlberg hade rätt till sin del av den brytna malmen.
Vidare krävde Carlberg att han enligt bergsmanvis skulle få använda smältverket. Detta gick inte Gibson med på varför Carlberg 1868 byggde ett nytt smältverk i Bångbro. Detta kallades först Bångbro Kopparhytta och senare Bångbro Koppar och Blyverk. Smältverket hade utrustning för smältning av koppar, bly och silver.

Koppartillverkningen i Bångbro Koppar och Blyverk uppgick till jämfört Kaveltorp:
                                                         1861-1870          1871-1880          1881-1887
Bångbro Koppar och blyverk              134,6 ton             163,0                     85,9
Kaveltorp                                           1436,0 ton             470,0                  450,0

Förutom smältverket byggde Carlberg också ett antal bostäder för sin anställda som ex. Jonstorp
1887 lades verksamheten i Bångbro Koppar och blyverk ned.
 


( 1 ) PROFESSOR CARLBERGS KOPPARHYTTA I  BÅNGBRO.
( 2 ) ROSTUGNARNA TILL VÄNSTER.


( 1 ) ARBETARBOSTÄDERNA I JONSTORP.


PROFESSOR JOHAN CARLBERG
Professor Carlberg var den tredje i Kopparberg med namnet Carlberg. Han föddes den 3 oktober 1817 i Tångerda Sunagård i Vetlanda och avled i Bångbro 1898. 
Carlbergs föräldrar var kopparslagaråldermannen Johan Magnus Cassel född 1787 och Sara Katarina Ekman född Sund 1791.
Carlberg var en välutbildad karl. Efter studentexamen1836 i Uppsala och fil kand. 1842 disputerade han i ”Vexternas namn”. Hovrätts och kameralexamen avlades 1843. 1843-1845 studerade han vid bergskolan i Falun (en föregångare till KTH). Under 1854-1856 reste Carlberg som ”bysantinsk stipendiat” och studerade järnhantering i Tyskland och Österrike. Senare gjorde han flera studieresor i olika länder för studier av bergshantering. 1845-1854 var Carlberg Jernkontorets stipendiat för smide. 1857 uttsågs Carlberg till professor efter förslag från presidenten i Bergs-kollegium  F. Åkerman.
1853 tillträdde Carlberg vid 36 år en befattning som föreståndare för Åtvidabergs Kopparverk.
1857 gifte sig Carlberg med den förmögna Maria Augusta Carlsvärd som var dotter till regementskrivaren Carl Wilhelm Carlsvärd och sondotter till ägaren av Åtvidabergs Kopparverk. Carlsvärd bodde på egendomen Emtöholm nära Överums bruk. Carlsvärd var gift med Augusta Maria Sleman som var dotter till inspektören för Överums bruk..På Emtöholm föddes Anna Maria Katarina Carlberg senare känd som Kata Dalström
1851 fann gruvletaren Erik Elzvik gruvan i Kaveltorp. Efter 7 års prospektering bildades ett gruvbolag för brytning av fyndigheten.
Den erkänt skicklige metallurgen Johan Carlberg anställdes 1858 för att bygga ett smältverk för koppar och bly. Samma år flyttade familjen Carlberg till Kopparberg. 1859 utsågs Carlberg till disponent i företaget, smältingarna tog sin början detta år och fortsatte tll 1880-talet. 1861 blev Carlberg medintressent i Kaveltorp sedan Elzvik dragit sig ur.
Som tidigare nämnts råkade Carlberg i svårigheter då de nya majoritetsägarna Gibson anklagade Carlberg för att vinsten i guvan minskade. Carlberg å sin sida hävdade att Gibson misskötte gruvan varefter fullt krig utbröt. Carlberg drog sig ur men behöll sin del av malmfyndigheten och byggde 1868 Bångbro Koppar- och blyverk. Samma år flyttade familjen Carlberg till Bångbrogården. Detta berodde inte bara på att man ville komma nära smältverket utan också att luften i Bångbro var hälsosammare. I Kopparberg kunde man ”knappt inandas luften” p.g.a. att den var mycket förorenad av alla kopparhyttor. Carlbergfamiljen fann snart att Bångbrogården var för liten varför man byggde den eleganta professorsgården.
Kaveltorphistorien var inte ur världen i och med att professor Carlberg byggde sin egen kopparhytta. Gibson anmälde Carlberg till domstol och processerna höll på ända till 4 juli 1878 då sista domen avkunnades i hovrätten. Detta var mycket påfrestande för Carlbergsfamiljen och särskilt dottern Maria Kata var illa berörd.

JOHAN OSCAR CARLBERG

KATA DALSTRÖM

 
KATA DALSTRÖM
1878 gifte sig Maria Carlberg, Kata, med Gustav Dalström som kommit till Bångbro för att bygga Bånghammar – Klotens järnväg. Dalström erhöll sedan arbete som stationsinspektör i Hultsfred. 
I Hultsfred fick paret 4 döttrar. 1885 arbetade Gustav med ångspårvagnar i Stockholm, blev därefter disponent för en cementfabrik på Gotland. 1894 återvände familjen till i Stockholm.
Kata gick med i SAP 1893. Att hon vände sig till socialismen berodde bl.a. på mindre trevliga intryck av den affärsvärd som ansatte fadern Johan Carlberg. Redan som nioåring 1867 tog Kata intryck av de hänsynslösa affärsmän som började sina processer mot Johan. Hon insåg också bruksfolkets dåliga ställning genemot kapital-ägarna vilket formade hennes socialistiska / urkristna / kommunistiska uppfattning. Hon fann att arierna i Europa utvecklats i materialistisk riktning medan arierna i Indien mera kände för människan och det andliga. 
Alla intryck formade Kata Dalström till en övertygad socialist och senare kommunist. Under de 30 år hon tillhörde det socialdemokratiska partiet var hon en mycket uppskattad talare och författare.


FAMILJEN CARLBERG  fr.v.

1 Professor Carlberg 2 3 Kusinen Poly Carlsvärd
4 Dottern Kata 5 6 Ing. Gustav Dalström
7 8 Makan Maria Augusta Carlsvärd 9

 


PROFESSORSGÅRDEN I BÅNGBRO.
DEN STÅTLIGA GÅRDEN BYGGDES SENARE OM TILL
ARBETAR-BOSTÄDER OCH ANVÄNDES SOM DETTA TILL 1970 DÅ DEN REVS.

Nästa sida
 

Skrivet av Jan Pernstål och sammanställt av Edolf Andersson