Lars Nordmark som skrivit boken ”Stora Kumlan-svenskby i finnmarken” har forskat bakåt i tiden och sett att det var i huvudsak svenskar som bodde i trakten runt Kummelsjön på 1500 talet. Det finns inga belägg för att det funnits bofasta under 1400-talet men har det gjort det har det nog varit i huvudsak svenskar. Under 1700 talet bodde svenskar och finnar grannar i Ljusnarsbergs norra utkanter. Då började man driva gruvor i trakten och det behövdes arbetskraft.

Kyrkstigen från Yxsjöberg passerade Kumlan eller Kumbla. Andra stigar och vägar passerade också förbi. Kumlan blev en naturlig samlingsplats så det byggdes en dansbana vi Laxtjärn.
Det bildades en nykterhetsloge vid namn Verdandi nr 924 med tillnamnet Kulturkämpen.
Tillsammans med syndikalister, främst flottare och gruvarbetare, byggde man Folkets Hus. 1921 togs beslutet att bygga. 1923 hölls första årsmötet under eget tak, sedan dess har det varit en samlingsplats för byns och omgivningens innevånare.